Måndag.. behöver jag säga att jag är trött? Redan svept två koppar kaffe, och sitter med foten på en upponer vänd papperskorg. Knät är inte bättre, funderar på att ringa till vår försäkring inom jobbet och få en tid hos läkaren. De har nämligen röntgen där om det skulle behövas och vi får alltid tid typ dagen efter, får se hur det känns mot eftermiddagen. 

 

Igår blev dagen lite rörig. Vaknade av ett sms från Tina med en bild på Tuvan som låg ner med benen intryckta mot kroppen. Min första tanke var kolik! Men magen verkade igång och Tina kollade tempen som var normal. Men hon fick vara inne tills halv 1 när jag kom dit. Var såklart i Vaxholm så tog lite tid att ta sig dit. Malin var en ängel och hade koll på henne tills strax innan jag kom dit. Som sagt hon verkade inte dålig men väldigt låg. Jag tror att hon är lite deprimerad.. för hon blev jätte glad när jag kom och stod och kliade på henne. Men det är inte så konstigt hon har gått i sjukhage i lite över två månader och bara fått promeneras/skrittas. Så hon får inte göra något av det hon tycker är roligt..

 

Men imorgon ska vi tillbaka till veterinären så jag har tagit ledigt från jobbet! Hoppas hon ska vara bra nu.. Hon var bättre förra gången men tog fortfarande ett kortare kliv så vi bestämde att behandla henne igenom då för att vara helt säkra. Vi trodde att det också kunde bero på att hon har spända muskler uppe i korset och rumpan. Så equiterapeuten kommer kolla henne imorgon med. Det jag vill mest är att kunna släppa ut henne till hennes kompisar igen! 

 

Vi kommer även åka ensamma för första gången imorgon om inte Sara kunde följa med, så håller tummarna för det. Alltid roligast med sällskap!