Det känns helt galet att jag redan haft Tuvan i ett år. Min alldeles egna häst. Känns fortfarande overkligt samtidigt som det känns som att jag haft henne hur länge som helst.

Vårt första år har varit allt annat än en dans på rosor.. Vi började i ett stall där hon inte trivdes, hon landade aldrig och kunde slappna av. Det var hetsigt och hanteringen av dom var sådär. Maten var möglig och hon fick en allergisk reaktion av det och fick små bubblor på hela undersidan. Men innan det så hade hon strålröta på framhovarna när jag fick hem henne. När leran började ca 2 veckor senare så fick hon strålröta på alla 4 då de konstant stod i djup lera. Mugg lyckades hon också få.. Men den fick vi ordning på snabbt!

Vår första tid i stallet, ridhuset eller på banan spenderades på två ben skrikande så länge hon var ensam. Det vart lite bättre med sällskap. Tror att det tog 2 veckor kanske innan jag satt på henne första gången. Efter ett tag så började vi träna för Camilla Toll och hon gick riktigt bra och kändes jätte fin. Kändes äntligen som att vi började ta oss över den jobbiga biten.

I början på november flyttade vi till vårt nuvarande stall inte en sekund för tidigt! Stora hagar som de går i året runt med sin flock, jätte fint nybyggt stall och bra rid möjligheter. Bara hon kommit in i sin nya box bredvid sin nya kompis så vart det en helt annan häst. Min kille som varit rädd för henne (med förståelse då han såg henne stå på två ben i stort sett hela tiden första gången han träffade henne) vågade till och med gå in i boxen och klia lite på henne. 

Efter en vecka provade jag att ta in henne mitt på dagen ensam för att se hur hon skulle reagera. Med lite mat i boxen brydde hon sig inte ens om att hon var ensam inne länge. Kan inte beskriva lättnaden där! Under vintern började vi lite träligt utan sadel och fick rida barbacka ett tag, men det gick helt okej! Hon tyckte det var lite konstigt stackarn, haha. Resten av vintern tränade vi in nya dressyrrörelser och hon gick från klarhet till klarhet. Men sen kom våren och hon började kännas väldigt konstig och protesterade något fruktansvärt i ridningen. Så vi bokade tid på Stav så fort vi kunde. Efter 6 timmar där konstaterade de att hon fått hovledsinflammation på båda frambenen..